Power It Up
Fucking awesome Swedish grindcore - Vicious string-work, killer drumming and fierce-as-hell vocals. If you won't take my word for it, check out www.splitter.se for more info on the band, and for downloads...
Betyg: 5/5

FishComCollective
Splitter's MCD Vardagsangest consists of nine short but intense compositions. The band takes an aggressive stance music-wise, as their style is a mixture of metalcore, grind and extreme metal. The result holds the balance between groovy, catchy rhythms, chaotic brutalness and a non-stop drive. The raw edge to the production guarantees the thick sound which, in this case, serves the musical purpose well. I'm unable to label or compare this band with anything in particular, but this MCD gives me the feeling I'm listening to good metal. Satisfy you curiosity at www.splitter.se! review written by: Göran

Rise and subvert webzine
Rise and subvert
Wow, prepare to be knocked down and totally lacerated, here comes Splitter. I can without a doubt say that this record is a pure masterpiece. This is the way grind should be, dark, agonizing and fascinating with a touch of punk and death metal. The angry, frustrated and desperate vocals really complete this emotional outburst. When it comes to the lyrics Splitter have chosen to write them in Swedish but there is explanations to all the songs in English as well. I think that the lyrics are well written and touch subjects as pain, misery, frustration and anger in different ways. All and all this is a great record and I can’t wait to hear more from these guys. /Sonny

doomsadaymag.com
DoomsDayMag
SPRÄCKMANGEL!!! Fan vilken urladdning, det här hade jag inte väntat mig. Trodde som vanligt (slängde ett getöga på omslaget och skivtiteln) att det skulle vara ilandsproblems-crust men det fick jag äta upp direkt (iofs är det nått jävla snyft efter första låten, men skit samma) Det här är fet, kompetent Nasum-grind med bra produktion, bra låtar och bra variation. Riktigt fina tung-gung partier, feta dödsriff (fint Morbid Angel-mangel i ”Så jävla trasig”) och snygga blackmetal slingor på ett par ställen. Det här är lätt den bästa grinddemon jag hört i år. Gillar speciellt ”Så jävla trasig”, ”Skitpapper” och ”Då du förlorat allt” men samtliga låtar är bra skit. Saknar däremot att texterna inte är bifogade, men musiken är så pass bra så att jag inte orkar bry mig. Det är inte ofta grindcore är bättre än så här! Ei Leiki! /Andreas

aversionline.com
AVERSIONONLINE.NET
Whew! Nine tracks of furious Swedish grindcore in less than 12 minutes, taking a tight and vicious approach that sounds not unlike Nasum meets Napalm Death, so expect no song to hit two minutes and a lot of variance from blazing speeds and tremolo picking to midpaced breaks that range from crushing death metal influences to hardcore oriented mosh rhythms; while the vocals rely mainly on snarling screams with occasional low growls to back things up. There's actually a decent amount of diversity crammed into these songs, and that definitely keeps things moving and works in the band's favor. "Situation Stockholm" is among the longer tracks and certainly employs that hefty mid-period Napalm Death influence in terms of its surging chord progressions and overall chunkiness - influences taken to a more efficient level in "Maskburen", which maximizes the contrast between memorable slower rhythms and brief fits of borderline black metal styled speeds. "Så Jävla Trasig" is a bit more frantic in its combination of erratic dissonance and unexpectedly burly death metal/pinch harmonics that I'm not too fond of, but overall the energetic speeds and catchy midpaced breaks make the track a true keeper in the end. And "Dina Två Val" even spices up the picking patterns with some thrashy palm-muting runs right near the end. But never fear, there are plenty of textbook grind ragers like "Världens Våld" and "Skitpapper". The recording's pretty good, my only complaint is that the mastering's a little blown out so there are a lot of areas where the levels max out and start clipping to light distortion, and that can definitely be irritating. But other than that, the guitars are thick yet crunchy and well honed, the percussion sounds pretty damn effective, and the vocals don't overpower the mix. The bass totally gets lost, and they do need to do a little cleaning up, but they're damn sure on the right track, and they barely need to tweak anything. The layout's all done in black and white with minimal imagery. he lyrics are in Swedish but English song explanations are included, and the content ranges from socio-political commentary on the environment, the homeless situation in Sweden, and the cycle of work, to several tracks dealing with attacks on various forms of violence and war. Not too shabby. I'm not completely blown out of the water here, but this is among the better grind I've encountered as of late, and I have no doubt that this band will get better with time, so I'm looking forward to hearing more, because this is a nice slab of material that hits hard and packs it in without sitting around for too long.
Betyg: 7/10

Vampire-Magazine.com
Vampire Magazine
This is bloody killer! Great scandinavian grindcore as we were used to from Nasum etc. Just slightly more death metal, hardcore influenced and an occassional black metal riff. The vocals are extremely agressive, drums are tight, guitars are ripping and heavy. The production is very good. I can't pick out real highlights because it's one big highlight and this mcd is so short, it's over in no time. And let that be the only negative point. a small 12 minutes is way too short for a Mcd lads! Apart from that, I'm not going to spend any more words but this: Anyone fond of modern grindcore should get a copy of this! They may not be original, but Splitter sure as hell kicks serious ass !

thrashandburn.net
Thrash And Burn
From the wonderland of Sweden, these guys are grind. Ferocious grinding speeds, monstrous riffs and vocals. Tight and to the point.

Obituary fanzine
Jag blev helt slagen till marken när jag med örat bara två decimetrar från högtalaren för första gången satte igång den här skivan. Till skillnad från de flesta andra band som vill bevisa att de faktiskt kan göra något annat än att mala och börjar sina skivor med några mediokra melodiska intron, så börjar den här skivan bokstavligt som en slägga mellan ögonen. Jag läste på Splitters hemsida att NASUM var stora förebilder, och det hörs otroligt väl. Inte för att jag är ett stort fan till detta band, men som försvar så kan jag säga att Splitter höjt denna genre till en helt ny nivå. Ett annat band som dyker upp i bakhuvudet är APOLOGIA. Jag kan inte riktigt sätta fingret på var likheterna ligger, det kan vara sången, eller helt enkelt bara känslan. Hur som helst så har de tagit det bästa i flera riktigt bra band, gnott runt i morteln, och ut kom det här. Det här är ett band värda all tillgänglig uppmärksamhet, för de kommer att slå hårt. De har tidigare endast släppt demon "Stundens Chockerande Intryck", men jag tvivlar inte en sekund på att fler lika bra släpp kommer i framtiden. En fågel viskade nyligen i mitt öra att en split 7" är på väg med FROM THE ASHES, och vi får se vem som släpper denna godbit… -Robin, Obituary fanzine #2
Betyg: 5/5

backlash.se
Ett relativt nybildat gäng (drog igång julen 2003) från Stockholm har vi här. På ”Vardagsångest” bjuds vi på fet jävla grind/punk/HC/whatever som piskar på utav helvete! Hela 9 låtar hinner grabbarna med på knappa 12 minuter. Inget jävla larv alltså. Produktionen är fet & bandet är tighta som fan. Eftersom mitt ex av plattan är en promo så vet jag inte om texterna följer med den riktiga utgåvan. Men de verkar i alla fall behandla ångest, misär & såna prylar om man ska tro titlar som ”Då Du Förlorat Allt” och ”Så Jävla trasig”. Splitter är bra som fan. De växlar snyggt mellan tokvev & lite slöare, tyngre partier & det hela sitter som en smäck. Det enda som inte är 100% är andrasången som är sån där mörkergrowling, men den är inte med så ofta som tur är. Vafan, ni fattar va? ”Vardagsångest” knäcker. Av: Yxan / Backlash
Betyg: 4/5

possessed.de
Possesed
Mein lieber Scholli, was ist denn das hier. Sowohl von der Band Splitter als auch von dem Lael Evight Lidande Productions hatte ich vorher nichts gehört und denn so ein krasses Ding, Respekt. Sowohl die Band als auch als Label stammen aus Schweden und die Band aus Kristianstad spielt absolut geilen Grindecore. Gleich der Opener“ Världens Vald“ geht ein brutal ins Ohr. Geil. Die Jungs haben ganz stark bei Bands wie Nasum oder Rotten Sound zugehört, sind mindestens auf dem selben Niveau, da sie auch gewisse Death Metal Briesen einbauen. Hinzu kommt diese fieses, schreiende Gesang, der unerstützt wird durch Growls. Okay, ganz das Niveau von Nasum haben sie noch nicht, aber sie sind definitiv auf den besten Wege. Diese 9 Songs überrollen einen einfach und man hat kaum Zeit zum durchschnaufen, bis auf „Nar allt sparar Ur“, wo es mal mittendrin gemäßiger zugeht. Nach 12 Minuten ist der Spaß schon vorbei und allen Puristen bleibt keine andere Wahl.Repeattaste,yeah. Die Songs sind alle auf schwedisch. Geil, „Splitter sollte man definitiv im Auge behalten. Krass. Av: Meden / Brutalized

brutalism.com
Brutalism
Second release from these Swedish grindcore company. 9 Tracks of short duration. But in that time that open all registers to blast, crunch, spew and more into raging terror. Lyrics are insane shouted (how long will he be able to do it this way?), tempo high and the guitars are building the fence with some melodic riffing. But the vocals are in front most. So if you can stand this kind of grinding vocals Splitter is your band.

legacy.de
Legacy
Diese junge schwedische Band (gilt sowohl für die Band als auch für die Musiker) aus Kristianstad hat sich der schnellen und heftigen Variante des Metal verschrieben: auf dem heftigen Debüt "Vardagsångest" brettern SPLITTER 9 Lieder in 20 Minuten herunter, die allesamt das Potential zum Adrenalinkick haben. Trotz leichter MetalCore-Anleihen (twin guitars über einen Groove gelegt, aua!) dominiert glücklicherweise der Eindruck, dass die Jungs ihren Vorbildern Skit System und Disfear nacheifern wollen und das auch verdammt gut hinbekommen. Der Sänger kreischt sich die Seele aus dem Leib, was einerseits Respekt fordert, andererseits schnell den Wunsch nach etwas gesangstechnischer Abwechslung aufkommen lässt. Dieser wird dann in 'Maskburen' auch mittels Grunz-Attacken geboten, was den ohnehin schon deftigen Song noch sympathischer erscheinen lässt. Gelegentlich drückt hier sogar Napalm Death durch, was natürlich Pluspunkte bringt. Nachdem sich die Jungs durch ein paar 1-Minuten (oder drunter!) -Songs gebolzt haben, erreichen SPLITTER mit 'Undernäringskedjan' den vorläufigen Höhepunkt ihres kurzen Debüts, sowie kurz darauf mit 'Dina Tva Val' auch das Ende desselben. Textlich dreht sich alles im Sozialkritik, teilweise handfest, teilweise etwas klischeebeladen, ab und an mit einigen Fehlern in den englischen Erklärungen zu den schwedischen Texten, was die Jungs aber nur sympathischer macht. Zu beziehen ist das Teil hier: info@splitter.se ; http://www.splitter.se oder bei http://www.evigtlidande.com (JF) 11 Punkte

attackfanzine.net
Attack Fanzine!
First there were Nasum, then came Gadget, along with Fromtheashes, and now here's Splitter. I'm sure you've guessed what I'm talking about, raging and ass-kicking Swedish grindcore acts. This nine-track MCD is Splitter's debut and I'm very excited. In a country where there are many mediocre d-beat/crust bands that has their second and even third vinyl releases out already, the grind scene is very healthy and are trying out their material before dumping it on the masses. And I say that even though I know Splitter only have one demo preceding this, but unlike many others they didn't need more. And if I hadn't just read that this in fact was the debut I would've started to look for earlier releases right away. They might not be the most original band in the world, but what they might lack in originality they make up for in not only energy and intensity, but also heaviness. And who says it has to be incredibly original anyway? If everyone kept doing new things there wouldn't be any good music left. In just one demo and a MCD in little over a year it feels as if this band are ready for the full length format already. But with that said I still hope they don't rush things, but instead keep working, releasing EP's, and then unleash one hell of a grindcore album when they decide to take that step. Just as it used to, and should, be. But I would still buy one if it came tomorrow. Av: Krogh / Attack Fanzine!

deepdivemagazine.net
Jag blir lite sur på mig själv när jag sitter och lyssnar på SPLITTER och inser att jag kanske trots allt ändå inte har så bra koll på vad som händer i Sverige på musikfronten. Eller jag blev i alla fall förvånad, imponerad, knockad ner i golvet. Denna kvartett ifrån huvudstaden river på denna EP av nio spår som kokar ilsken grindcore utav bara helvete. "Vardagsångest" är verkets titel och det är utgivet via Evigt Lidande Productions. Det ruskiga omslaget visar en person som skjuter sig i huvudet, och det är just all denna ångest och brutalitet som bandet så avskalat och rått lyckas förmedla genom denna samling låtar. Det är nästan så man blir skraj av att lyssna, ta mig fan. Via en tight och stenhårt kompakt produktion levererar bandet en ohyggligt hård och våldsam grindcorevariant. Grymt snabba trummor och tungt, köttigt riffande förstärks av vokalisten, som är en av de bästa jag hört i grindväg. Dennes sylvassa vrål torde imponera de flesta som gillar vrålsång, då det känns som den gräver in i lyssnarens öron som sylvassa knivar. Stabilt.. Detta var som sagt min första bekantskap med bandet, men förhoppningsvis inte den sista. De imponerar starkt med sin grindcore, som även enligt mig innehåller en stor dos extrem och brutal metal. Vill jag i framtiden ha något riktigt våldsamt, toksnabbt och hårt i stereon, som framförs med en jävla känsla och talang, är SPLITTER lätt en av kandidaterna i skivsamlingen. En livekonsert med bandet lär vara det ultimata manglet. Av: David Johansson / Deepdive Magazine
Betyg: 8/10